God fortsättning
Jotack det blev väl en grande finale på 2010 ändå, här hemma i lyan gubevars. Jag var inte bara äldst rent kronologiskt, utan på alla sätt, kändes det som. Ovan känsla, lätt obehaglig. Ska jag föreställa "vuxen" alltså? Därom vet jag flera människor som har en eller annan spydig kommentar att fälla.
Oxfilé är lättare med kött-termometer. Diskmaskinen är bättre när den inte går sönder på nyårsafton. Fruntimmer har oanad styrka i de högre tonregistrena. Fyrverkeri i en garderob på balkongen ter sig roligare strax efter tequila än dagen efter när man tänker till.
Löften? Näe det vet jag inte. "Må det bli ett bättre år 2011!" Sådär, klart. Påtal om det blev jag medlurad till gymet nu strax. Mina viktvräkarbröder skulle dit, då kan man ju inte avstå! Lite som på den gamla goda tiden när det blev tre fotbollsträningar i veckan per automatik, det var i undantagsfall man inte gick dit. Jag behöver den sporren för att få något gjort, att det ska förväntas av mig. "Jaha din jävla hycklare, det förväntas av dig att du ska skriva det där projektarbetet klart snart också, gör du det då?" ...det är väl skillnad, det vill jag ju inte göra.
Har suttit en hel del med Sara och kollat på Scrubs sedan jul, vi kombinerade hennes vurm för tv-serier med mitt insnöade intresse för medicin och där hade vi det! På många sätt har den redan efter en halv säsong tagit upp mycket av de farhågor jag har för mitt troliga framtida yrke, men jag har också blivit lite lugnad. Det löser sig säkert vad det lider. Nånstans hamnar jag en vacker dag, vi får se hur det går och lösa problem som de kommer; inte 5 år innan de uppstått.
För inte fan oroar man sig över morgondagens bakfylla när man har det glatt?
Oxfilé är lättare med kött-termometer. Diskmaskinen är bättre när den inte går sönder på nyårsafton. Fruntimmer har oanad styrka i de högre tonregistrena. Fyrverkeri i en garderob på balkongen ter sig roligare strax efter tequila än dagen efter när man tänker till.
Löften? Näe det vet jag inte. "Må det bli ett bättre år 2011!" Sådär, klart. Påtal om det blev jag medlurad till gymet nu strax. Mina viktvräkarbröder skulle dit, då kan man ju inte avstå! Lite som på den gamla goda tiden när det blev tre fotbollsträningar i veckan per automatik, det var i undantagsfall man inte gick dit. Jag behöver den sporren för att få något gjort, att det ska förväntas av mig. "Jaha din jävla hycklare, det förväntas av dig att du ska skriva det där projektarbetet klart snart också, gör du det då?" ...det är väl skillnad, det vill jag ju inte göra.
Har suttit en hel del med Sara och kollat på Scrubs sedan jul, vi kombinerade hennes vurm för tv-serier med mitt insnöade intresse för medicin och där hade vi det! På många sätt har den redan efter en halv säsong tagit upp mycket av de farhågor jag har för mitt troliga framtida yrke, men jag har också blivit lite lugnad. Det löser sig säkert vad det lider. Nånstans hamnar jag en vacker dag, vi får se hur det går och lösa problem som de kommer; inte 5 år innan de uppstått.
För inte fan oroar man sig över morgondagens bakfylla när man har det glatt?
Kommentarer
Trackback
