Dags att vakna upp.
På flera sätt faktiskt! Min väckarklocka påstår sig ha ringt sex gånger imorse utan att jag har något minne av det. Det första jag minns är att jag slår på sagda fanskap och inser att min buss går om 3 minuter.
Likt spjutet själv sätter jag av ner mot bussen, som jag naturligtvis missar eftersom den för en gångs skull är i tid. Då hann jag åtminstone gå hem och borsta tänderna. Nästa buss jag tar är också i tid, vilket gör att jag, trots min morgonfadäs, kommer i tid till den första föreläsningen. Förvisso yr i huvudet och illamående av lågt blodsocker och sömnbrist, men det avhjälpes med frenetiskt knaprande på äpple i pauserna.
Under lunchen får jag dessutom veta att jag tydligen ska vara den som utför arbetsprovet vi har schemalagt på eftermiddagen. Så i lånade cykelbyxor sitter jag snart och pedalar för fullt med EKG och blodtryck under övervakning.
Jovars, det gick bra, enligt kriterierna ligger min arbetsförmåga i överkant av "ordinär". Jaha. Någonstans har jag ju försökt få mig själv att tro att jag är relativt vältränad... men relativt är ju relativt.
Tydligen sjönk mitt blodtryck inte så snabbt som det skulle efter provet, vilket kan tyda på en "begynnande hypertoni", alltså för högt blodtryck. Men med två föräldrar som båda knaprar små vita mot just detta kom det inte direkt som en chock, en VISS heriditet föreligger.
Det här med omtenta är nog något jag inte tänker prova igen... det är liksom inte värt det när man missar en våffelkväll hos Emanuel för att man ska hem och plöja infektioner. Hoppas våffeljävlarna smakade bra!
Jag fick höra att den kraftiga rodnad som blev kvar på huden efter EKG-elektroderna säkert berodde på en "överkänslighet". Jaha, har man inte bara sånt om man är vek? Detta tillsammans med det faktum att jag får ont i magen så fort jag är stressad och är inte har något emot att överreagera emotionellt ibland pekar bara åt ett håll; jag är väl "vek".
:'(
Äh! Förutom det så var det fasansfullt kul att spela in fröknarnas reklamjinglar i studio, tillsammans med de båda Sarorna och min trogne vapendragare El Porto-Ragge. Bra jobbat! Kanske kommer lite bilder om ni har tur och jag orkar med.
Nu ska skallen ner i de gamla tentorna igen! Ni kära kursare som fått påsklov redan, jag unnar er det! Verkligen! Hare så jävla bra, glad påsk! :D
Likt spjutet själv sätter jag av ner mot bussen, som jag naturligtvis missar eftersom den för en gångs skull är i tid. Då hann jag åtminstone gå hem och borsta tänderna. Nästa buss jag tar är också i tid, vilket gör att jag, trots min morgonfadäs, kommer i tid till den första föreläsningen. Förvisso yr i huvudet och illamående av lågt blodsocker och sömnbrist, men det avhjälpes med frenetiskt knaprande på äpple i pauserna.
Under lunchen får jag dessutom veta att jag tydligen ska vara den som utför arbetsprovet vi har schemalagt på eftermiddagen. Så i lånade cykelbyxor sitter jag snart och pedalar för fullt med EKG och blodtryck under övervakning.
Jovars, det gick bra, enligt kriterierna ligger min arbetsförmåga i överkant av "ordinär". Jaha. Någonstans har jag ju försökt få mig själv att tro att jag är relativt vältränad... men relativt är ju relativt.
Tydligen sjönk mitt blodtryck inte så snabbt som det skulle efter provet, vilket kan tyda på en "begynnande hypertoni", alltså för högt blodtryck. Men med två föräldrar som båda knaprar små vita mot just detta kom det inte direkt som en chock, en VISS heriditet föreligger.
Det här med omtenta är nog något jag inte tänker prova igen... det är liksom inte värt det när man missar en våffelkväll hos Emanuel för att man ska hem och plöja infektioner. Hoppas våffeljävlarna smakade bra!
Jag fick höra att den kraftiga rodnad som blev kvar på huden efter EKG-elektroderna säkert berodde på en "överkänslighet". Jaha, har man inte bara sånt om man är vek? Detta tillsammans med det faktum att jag får ont i magen så fort jag är stressad och är inte har något emot att överreagera emotionellt ibland pekar bara åt ett håll; jag är väl "vek".
:'(
Äh! Förutom det så var det fasansfullt kul att spela in fröknarnas reklamjinglar i studio, tillsammans med de båda Sarorna och min trogne vapendragare El Porto-Ragge. Bra jobbat! Kanske kommer lite bilder om ni har tur och jag orkar med.
Nu ska skallen ner i de gamla tentorna igen! Ni kära kursare som fått påsklov redan, jag unnar er det! Verkligen! Hare så jävla bra, glad påsk! :D
Kommentarer
Postat av: Sara
Jinglarna blev precis så perfekta som Sarus och Jag hoppades, tack vare er! Ett stort tack!
Våfflor kan vi fixa lätt ;) Lycka till imorgon älskling! <3
Trackback
